Utseende

Håller just nu på att testa lite olika utseende på bloggen. Får se var jag landar så småningom.

Man kan fundera över om man över huvud taget skall ge sig på att förändra så mycket. Det här med igenkänning är ju viktigt. Samtidigt så gillar jag att pilla lite med sådant här och när det finns lite tid över kan jag helt enkelt inte hålla fingrarna i styr :-)

Har du synpunkter så mottages dessa tacksam i kommentarfältet nedan

Avstod allt

Så här i juletid går jag och smakar på orden från Fil 25-7 ”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss.”

IMG_1593_kopia_640Att Gud är Gud är i sig svårt nog att förstå. Vi tenderar att förmänskliga och bagatellisera för att om möjligt kunna greppa detta med Gud. Men han är över allt, större och rikare än vi kan begripa! När det står att han avstår från allt för att bli som en av oss så är det i sig större än åtminstone jag kan förstå. Men det jag anar gör mig ödmjuk och tacksam. Ödmjuk därför att han är så mycket större än mig. Tacksam därför att han vänder sig till oss människor och kommer med nåd och upprättelse.

När Gud blir människa i Jesus så lämnar han sin makt och sin härlighet och han gör det för att göra det möjligt för oss att få gemenskap med honom. Han kommer till oss och väntar inte bara på distans. Julens berättelser och grund är just detta. Att Gud kommer till oss och öppnar famnen för oss!

Utmaningen för mig och kanske dig, som tillhör de priviligierade, är att fundera över vad vi kan och bör avstå från för att öppna famnen för någon annan. Jul är oftast en fantastisk tid och har för min del alltid varit en god tid. Jag har haft och har familj, släkt och vänner att fira med och tillräckligt god ekonomi för att inte behöva brottas med oro över att inte ha råd att köpa julklappar eller mat. Finns så många som inte har det på det viset. I vår tid känns det som om det bara blir fler och fler som inte minst har det ekonomiskt besvärligt. För att inte tala om alla de barn och anhöriga som firar jul med missbruksproblematiken närvarande…

Jag vet att Jesus kom för oss alla och ber att jag skall få finnas där som hans famn för någon/några. Du och jag kan få vara med och göra skillnad för varandra eftersom Jesus gjort det för oss.

Önskar dig en välsignad jul fylld av Jesu närvaro!
/Klas

Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Jesaja 9:6 B2000)

Besjälad

En av mina kollegor, Jenny Dobers som är regional kyrkoledare i Stockholm, var här om dagen med på en träff där Kairos Future presenterade en framtidsspaning de gjort åt Svenska kyrkan. Ett av citaten som Jenny delade med sig av, och som jag gått och smakat på några dagar, var: ”Nyckeln till att vara en attraktiv kyrka är att den är engagerad, besjälad”.

En av förmånerna med mitt jobb är alla besök jag får göra i lokala sammanhang, hos församlingar som lever för att kunna vara till betydelse på sin ort, få vara med och göra skillnad och inte minst kunna dela med sig av sin tro och erbjuda mötet med Jesus Kristus. Visst är det flera platser där jag upplever en del trötthet och besvikelse att ansträngningarna inte ger mer synliga resultat och att fler väljer att ta emot Jesus och bli medlemmar i församlingen.

Men jag möter framför allt en hel mängd med engagerade och besjälade människor som verkligen ”går en extra mil” för att just vara en kyrka som gör skillnad och kunna berätta om Jesus för människor den möter.

Jag kan möta dem som med vånda möter sin församling i ett församlingsmöte och berättar om hur de inte kunnat sova natten innan eftersom de i bön och eftertanke brottats med församlingens framtid och sökt Guds vägledning. Jag brukar då säga att jag är glad när människor sover dåligt på nätterna av just de skälen. Det tror jag ger Gud möjlighet att tala till oss och ge vägledning.

Jag kan möta dem som knappt längre orkar vara med eftersom sjukdom och ålder gjort dem svaga men som ändå med glädje gör sitt yttersta för att komma till gudstjänsten, symötet, bönesamlingen fast de vet att de kan innebära att de nästa dag måste ligga hela dagen, utmattade, värkande, svaga. Hur de gärna står ut med den smärtan eftersom gemenskapen i församlingen är viktigare och den ger dem kraft att orka genom det svåra.

Skulle kunna fortsätta länge med att berätta om att jag ser hur den ene efter den andre troget, år efter år, sköter om ekonomin, kallar talare, skottar gården, möter scouterna, kokar kaffe, ställer i ordning stolar, förbereder gudstjänster, leker med barnen, berättar om en tro som bär osv. osv….

Det finns ett oerhört engagemang i våra lokala sammanhang och så många besjälade människor. Ständigt imponeras jag av detta. Min bön är att fler skall se och upptäcka vad mötet med Jesus gjort med dem och hur det bär genom livet.

Jag är övertygad om att det är sant, det som Kairos Future presenterade, att ”Nyckeln till att vara en attraktiv kyrka är att den är engagerad, besjälad”. Många människor och församlingar är det redan idag. Men det finns utrymme för fler! När du och jag stelnar till och tappar bort detta är det tid att stanna upp och söka på djupen igen. Inte bara vi själva behöver det, utan hela vår omgivning. För när vi är engagerade och besjälade kan den helige Ande tala genom våra liv ännu tydligare och Jesus bli synlig för människor vi möter. Och det är värt allt.

Sven

Jag måste bara bekänna (igen). Att när vädret orsakar problem, vinden yr, snön växer, kylan tränger på osv. i södra delarna av vårt land så blir jag lite skadeglad. Ja, det är inte vackert med skadeglädje men just när det gäller vädret så är lite snö (= några dm) inget som borde ställa till med så mycket besvär, inte ens om det blåser som nu när ”Sven” är i farten.

För oss som bor i norra Sverige inträffar det ett antal gånger varje vinter och det är sällan som vi blir strandade. Vi går ut och skottar fram våra uppfarter, trappor och bilar och drar iväg till skolan, jobbet, affären eller vad det nu kan vara. När vi kommer hem skottar vi en gång till, eftersom det förmodligen kommit mer snö och plogbilen kört förbi ytterligare en gång och lagt upp en mur av denna. Skulle det någon gång vara så oerhört besvärligt att det inte går att ta sig ut på ett säkert sätt så tar vi väl det lugnt en dag och inväntar bättre förutsättningar.

När detsamma händer i södra Sverige (och jag generaliserar grovt just nu) låter det som att hela samhällssystemet rasat samman. För att inte tala om hur myndigheterna har brustit i sitt ansvar eftersom det ”tillåtit” detta dåliga väder att komma in över landet ;-). Det borde dom ju verkligen tänkt på och planerat för i förväg… :-)