För mycket

Ibland blir det för mycket…

För en dryg vecka sedan, den 25/10, skrev några personer som tillhör nätverket för klassisk baptism, ett inlägg i tidningen Dagen där de väckte frågor om Equmeniakyrkans teologi och val av kyrkoledare i allmänhet och Sofia Camnerins (biträdande kyrkoledare) försoningssyn i synnerhet. Frågor som, om de framförts på ett (i mina ögon) bättre sätt, hade kunnat leda till ett spännande samtal. Nu följdes frågorna av så många hårda omdömen och tuff kritik av Sofia och kyrkan, att samtalet efteråt mest handlat om just den hårda tonen.

En vecka senare, i fredags den 1/11, kom svar från några olika håll (länk till inläggen finns att läsa längst ned här). Bland dem som svarade fanns vi kyrkoledare, alla tio, tillsammans med kyrkostyrelsens ordförande. Det var första gången som vi tillsammans skrev något (att det var första gången är inte så märkligt eftersom de flesta av oss är relativt nya i jobbet) men det är klart… det kan kännas rätt mastigt när vi alla står där tillsammans som undertecknare till ett inlägg. Vi funderade nog lite till mans om det var rimligt med den ”tyngden” och tyckte nog det då. Med facit i hand är jag rädd att det blev för mycket… i synnerhet som det samtidigt fanns ytterligare två inlägg med en viss ”tyngd” i samma tidning. Ett från några av dem som före bildandet av Equmeniakyrkan stod i ledningen för Baptistsamfundet och ett från en professor, Tomas Kazen, på Teologiska Högskolan.

(Tomas Kazens svar var för mig lika illa som det från företrädarna för klassisk baptism. Inte i första hand för dess teologiska innehåll, där de står långt från varandra, utan för att tonen och anklagelserna i svaret för mig var lika besvärande som i det inledande debattinlägget från klassisk baptism)

Jag står självklart bakom det vi som kyrkoledare skrev och tycker det var befogat eftersom tonen och kritiken i det första inlägget var som den var. Men när det kommer samtidigt med de två andra inläggen (även om vi inte visste om varandra i förväg) så blir det liksom för mycket. Min rädsla är att det då upplevs som locket på, vilket vi verkligen inte menar. Jag/vi menar att öppenhet, olika förhållningssätt, tydlighet och förtroende måste kunna finnas sida vid sida. Den öppenheten, olikheten och det förtroendet finns bland oss kyrkoledare, även om vi inte tänker och tycker exakt lika i alla frågor. Min och vår önskan är att öppenheten skall finnas i hela vår kyrka och i relation med andra samfund och kyrkor.

När frågor, reaktioner och svar blir alltför ”hårda” finns risk att öppenheten går förlorad och därmed tydligheten. För öppenhet kräver tydlighet och tydlighet kräver förtroende. Vi måste känna förtroende att säga/skriva det vi är och tänker just nu utan att bli misstänkliggjorda. När det inte är möjligt tystnar vi ofta och då förlorar liksom alla.

Jag skulle välkomna om företrädarna för klassisk baptism gjorde ett nytt försök att skriva. Skriva sina frågor men också beskriva sina egna utgångspunkter utan att måla in någon annan i ett hörn och misstänkliggöra. Jag skulle välkomna om Sofia Camnerin, Tomas Kazen och många, många fler gjorde likadant. Framförallt skulle jag välkomna om varje inlägg avslutades med en smiley :-)!

Att frågorna blir laddade blir för mig ett bevis för att vi just nu behöver tala och skriva om dem. Kanske är det inte bara utanför kyrkan som kunskapen om tro och kristendom är svag och behöver förtydligas. Även för oss i kyrkan finns anledning att på nytt återerövra den tro som bär oss, genom studier och goda samtal. Inte minst för att se vilka konsekvenser det bör få i våra liv idag. Då är frågor kring Jesus död och uppståndelse och den försoning det innebär oerhört centrala. För att så långt det är möjligt förstå denna Guds gåva till oss behöver vi varandra!

/Klas

PS. Påminner om att det som skrivs här är mina personliga tankar och inget gemensamt uttalande från kyrkan eller kyrkoledningen :-) DS.

Länk till de olika inlägg jag hänvisar till ovan (via dem kan du, om du är intresserad, också hitta många fler inlägg på bloggar mm):

Den 1/11 fanns följande ”svar” publicerade:

8 reaktion på “För mycket

  1. Tack Klas!
    Har följt Equmeniakyrkan och Klassisk baptism sedan deras respektive födelse. Uppmaningen till dialog kan aldrig upphöra. Till skillnad från politiken behöver vi inte, i kristna kretsar, vara rädda för att tappa ansiktet eller förlora positioner, eller det är kanske mer sant att skriva ”vore det bra om vi inte…”.
    Som lekman har jag saknat den teologiska diskussionen i den nya kyrkan. Jag hittar den inte, vart är den? Visst har vi en teologisk kommitté? Det räcker nog inte med en teologisk grund. Den måste erövras, tolkas, mängtas, brottas med och mycket annat. Vilka former för detta står till buds?

    • Tack Anders!
      Är det något denna senaste debatt lärt oss så borde det vara att vi behöver det teologiska samtalet. Kanske skulle vi pröva att göra om något liknande det vi gjorde i samband med teologisk grund (för det var i många stycken ett fantastisk bra arbete, tycker jag) som leder fram till ett gott samtal i t.ex. kyrkokonferensen? Inte i första hand för att fatta beslut utan för att vi skall växa tillsammans.

      • Plockar fram några diskussioner ur minnet när vi i Strategigruppen funderade om regionernas roll. Dels gick de ut på att all utveckling inte sker på HK utan kan läggas i regionerna, dels att vi skulle kunna skapa Noder där kompetens och vilja finns att utveckla frågor för hela kyrkan. Kanske skulle varje region kunna ta hand om en teologisk fråga, samla intresserade lekmän och specialister, och ta ansvar för diskussionen. En diskussion/samtal som med dagens teknologi skulle kunna föras över hela världen. Skulle våra systerkyrkor vilja vara med i vår utveckling?

  2. Tack Klas, bra, det verkar som att du skriver (och talar) som en god herde med omsorg för HELA hjorden! Fortsätt så! Och undrar om inte Jesus gillar smileys!

  3. Pingback: Försoning behövs… | Hälleberget

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>