Lexbase

”Lexbase”, jag har inte ens velat skriva ut namnet eftersom jag tycker så genuint illa om hela företeelsen och därför inte vill ge dem den reklam och marknadsföring det innebär att skriva om dem. Nu kan de väl inte bli mer kända så därför skriver jag ändå.

Ända sedan jag i måndags såg den första artikeln (t.ex. här) om att det nu startat en webbsida där man samlat alla domar som avgivits under de senaste fem åren, så har jag mått illa. Är tacksam över all kritik som sidan fått och att den åtminstone just nu ligger nere eftersom Internetleverantören Bahnhof först valde att stänga ner den av säkerhetsskäl och sedan säga upp avtalet med dem helt och hållet. Vågar tyvärr inte tro att den, eller något motsvarande, inte kommer tillbaka eftersom det finns pengar att tjäna på detta och det inte går att stänga ner på laglig väg. Det lär tiden utvisa.

Jag tycker det initiativtagarna gör är så genuint fel. Skrev på tisdag morgon på Twitter: ”Den nya internettjänsten där man kan söka efter grannars ev. domar är o blir fel på så många sätt! Skapar ett samhälle jag inte vill ha” vilket är den twitterkorta sammanfattningen av vad jag känner/tänker.

Förutom att det är ett påhopp/övergrepp på den personliga integriteten, omoraliskt osv. (det går att läsa mycket om detta i de artiklar som varit senaste vecka), så är det två saker som stör och oroar mig mest.

1/ Det ena är att den som dömts, avtjänat sitt straff, för alltid riskerar att förknippas med det han eller hon gjort. Aldrig någonsin blir fri! Vi får ett samhälle där nåden är borta och vi misstänksamt bevakar varandra istället att umgås förtroendefullt.

Visst kan det finnas tillfällen när en sorts ”hotbild”, i form av risk för återfall i ett beteende som kan hota omgivningen skulle göra det befogat att någon hade ögonen öppna. Men det tillhör verkligen undantagen och bör inte gälla mig och dig som ”allmänheten”.

I USA lär det länge ha varit så att när sexförbrytare släpps fria så görs det känt i omgivningen för att alla skall veta att här finns det en person som man skall vara vaksam över. Jag minns inte nu om det är så att detta offentliggörs genom att grannar meddelas eller om det är via en tjänst motsvarande den som Lexbase nu startat i Sverige.

Oavsett hur befogat och riktigt detta kan vara i det enskilda fallet så blir det i ett större perspektiv ett samhälle som bygger på att bevaka och misstänkligöra snarare än nåd, försoning upp upprättelse. Vi får inte tappa tron på att också den som gjort det otänkbara, efter ett avtjänat straff, kan ha förändrats och är värd en ny chans!

2/ Det andra jag tänker på, och kanske det viktigaste och det jag inte sett så mycket skrivet om, är vad kunskapen gör med mig. Redan i somras skrev jag på ”typ” detta tema.

Först utifrån en otäck situation i Norsjö (här) där något som en ung man/kille hade skrivit på Facebook uppfattades som ett hot mot skolan vilket fick skolan att låsa alla dörrar och polis att rycka ut med skarpladdade vapen. Mannen/killen greps snabbt men släpptes snart eftersom det inte fanns några brottsmisstankar kvar… : Jag skrev då att jag ”inte vill veta vem han är därför att jag inser att det troligen kommer göra något med mig. Det kommer förmodligen innebära att om jag skulle möta den här killen/mannen så skulle jag inte se honom som vem som helst utan som den som startade något som blev så oerhört stort och jobbigt för många. Han skulle inte längre vara vem som helst, utan ”den där”…”

Några dagar senare skrev jag (här) om den möjlighet som nu finns att få ett utdrag ur brottsregistret över barn- och ungdomsledare. Jag skrev då: ”Min rädsla är att detta är ett steg mot att vi skapar ett klimat där vi kontrollerar varandra och misstänkliggör, snarare än att bygga förtroenden och visa öppenhet. Ett klimat där de negativa undantagen får för stort utrymme och står i vägen för det goda.”

 

Jag kan också bli sugen på att gå in på Lexbase och se vilka som kan finnas med där i min omgivning. Men, jag låter bli därför att jag inte vill veta! Låter bli därför att jag tror att det finns en risk för att jag blir påverkad, misstänksam och felsökande istället för att vara öppen, positiv och söka efter det goda. Inte så sällan finns det viktiga poänger i att avstå från både det ena och det andra för att så långt det är möjligt bevara den person vi vill vara. Det gäller mig och dig personligen men också det samhälle vi vill leva i :-).

 

/Klas

 

PS. Det finns flera Jesusord som är tillämpliga här. Inte minst från bergspredikaren:

  • Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga — du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Matt 7:1-5
  • Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Matt 5:29
  • Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser. Matt 6:14-15
  • Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser. Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Matt 6:22-23

 

2 reaktion på “Lexbase

  1. Jag förstår vad du säger, att hänga ut folk är inte rätt, samtidigt kan jag tycka att tjänsten har ett värde. Skrev precis ett inlägg hur man kan hitta domar och belastningsregister på företag och personer, min tanke är att journalister och personer som ska ingå tillexempel avtal med någon ska kunna ta del av deras rättsliga historia.

    • Självklart finns det tillfällen när det kan vara både nödvändigt och befogat att ta rätt på mer om personer och företag. När Lexbase kom spelade dom på något annat för att göra business och det var (och kanske fortfarande är även om jag inte följt detta på länge) människors överdrivna nyfikenhet på andras fel och misstag. Det var och är det fenomenet som jag ville kritisera, inte möjligheten att i viktiga lägen få rätt på betydelsefull information.
      Gränsdragningarna här är inte enkla och ställer stora krav på oss alla :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>