Vald och avtackad

Är nu på vår kyrkas kyrkokonferens i Karlstad. Spännande och goda dagar med omkring 1000 deltagare. Det lär vara Sveriges största ombudsförsamling vilket i sig är rätt fantastiskt. Tacksam för att få vara en del av en kyrka där allas röst är viktig och former för demokrati hela tiden är en stor och angelägen fråga.

Den stora frågan i år är vilket namn kyrkan skall ha framöver. Kanske är det klart när du läser detta eftersom beslutet tas under dagen. Om det nu inte blir så illa att vi inte lyckas komma överens och få 2/3 majoritet för ett av de förslag som finns eller väljer att återremittera frågan. Jag vill ha ett namn nu! Har tidigare skrivit om dettta och tänker alltså att det viktiga är inte vilket namn vi får utan att vi istället får fokusera på innehållsfrågor framöver.

För mig personligen har det varit två stora händelser (och en återstår) under konferensen. På torsdagen valdes jag tillsammans med sex andra till Regionala Kyrkoledare av kyrkokonferensen. Kanske inga överaskningar eftersom frågan varit känd länge.
För mig är det ändå oerhört stort att få det förtroende som detta innebär!
När jag för några år sedan valdes till Distriktsföreståndare så var det känslomässigt ett större steg. Hade svårt att se att jag kunde vara en av dessa företrädare som jag ser upp till. Att nu väljas till Regional Kyrkoledare är ju en liknande uppgift och fortfarande stort även om jag till viss del vuxit in i uppgiften. Det stora är framförallt det förtroende som ges när församlingar och rekryteringsgrupp föreslår och konferensen sedan beslutar. Jag blir verkligen ödmjukt tacksam för det och känner stödet.

Igår avtackades sedan vi sju som varit Distriktsföreståndare i Svenska Missionskyrkan.
Sedan 1888 har det funnits distriktsföreståndare inom Svenska Missionsförbundet/kyrkan. Vi sju som nu avtackades har varit en del av denna mångåriga och viktiga tradition.
Så där i konferensen uttrycker några ett tydligt tack till oss och överlämnar en blomma och samtidigt reser sig alla ombud och applåderar länge, länge. Värmen är påtaglig. Det är verkligen en förmån att få vara en del av en kyrka som kan visa tacksamhet så här översvallande. TACK!

Så på torsdag blev jag vald (till regional kyrkoledare) på fredag avtackad (som distriktsföreståndare). Skulle kunna verka som en kort karriär 🙂 men så är det ju nu inte.

Det viktigaste återstår dock och det som jag lägger allra störst vikt vid. Det är söndagens avskiljning och förbön för oss som är valda. Samtidigt som vi ordinerar pastorer och diakoner till tjänst så blir det även förbön och avkiljning av regionala kyrkoledare.
Alla behöver vi Guds välsignelse och vägledning i våra olika uppgifter. För mig är det det självklart att Gud gör något när vi ber. Jag förväntar mig inte ett enormt känslosvall (även om jag gärna tar emot det också) men vill överlåta mig själv och min tjänst i Guds händer och ta emot andras förbön. Det är detta som är nyckeln till vår kyrkas framtid. Att vi får gå i Guds kraft och lita på att den helige Ande vägleder. Utan Honom blir arbetet bara begränsat. Med honom finns det inga gränser för vad som är möjligt!

En reaktion på “Vald och avtackad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *